Aftonbladets ledarsida går ut hårt (förvisso med all rätta) mot 5:2-dieten.
Samtidigt på startsidan på Aftonbladet.se
Jag tror problemet är logistiskt, ledarsidan sitter ju uppenbarligen på Sveavägen 68 medan resten av redationen sitter på Västra Järnvägsgatan.
Aftonbladet: Nu får det vara nog! Inga mer skattesänkningar före skolan har fått sitt! Ju mer pengar vi pumpar in i skolan desto bättre blir resultaten! Kan inte folk fatta det!
Verkligheten: Gymnasieskolan har aldrig fått så mycket pengar per elev som idag.
Som ni ser har grundskolan har också ha markant mer resurser sedan Alliansregeringen påbörjade sina ondskefulla skattesänkningar som syftar till att svälta välfärden! Vi borde avsätta regeringen för att de uppenbart inte lyckas med sin avsiktliga politik att sparka på barnen och ta deras utbildning ifrån dem. Kamrater! Förena er mot verkligheten!
Källa: Skolverket http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/grundskola/kostnader
Det är väldigt ofta ämnet om hur invandrare är underrepresenterade inom politiken kommer upp. Förklaringarna som finns är många, det är självklart så att unga och intelligenta invandrarungdomar har svårare förutsättningar. Vi vet att föräldrarnas socioekonomi har väldigt stark påverkan på ens förmåga att klara av skolan, vilket betyder att trycket att helhjärtat fokusera på skolan och inte ha möjlighet att skolka lektioner för att hinna med den där kampanjen. Du har endast en livlina och det är din utbildning som är din och din familjs biljett ur socialbidragsberoende och betongmisär.
Då kan man ha förståelse för att det kanske inte just är kampanjande och flygbladsutdelning som man har på agendan – utan kanske tillräckligt höga betyg för att komma in i det där bäst universitetet för att få de där bästa betygen och det bästa exjobbet för att ta tillräckligt sats och spräcka glastaket.
Men det finns en annan förklaring med. Jag kan som en av de få rikspolitikerna i Moderaterna med invandrarbakgrund vittna om väldigt många samtal, mail och meddelanden från unga MUF:are med invandrarbakgrund som känner att de måste strida på tre fronter, en för att få in en fot i partipolitiken – något som inte är det lättaste, även för den mest golfspelande Rotaryaktiva priviligierade medelåldersmannen. De måste även komma in i en partikultur som är väldigt homogen samt att de från från politiska motståndare från vänster (som ofta men inte alltid delar deras bakgrund) får ta emot bespottningar som aldrig riktas mot deras ”pursvenska” partivänner.
”Husblatte”, ”Rasförrädare”, ”Onkel Tom”.
Ord som i offentlighetens ljus kan slängas mot vilken borgerlig invandrad politiker som helst utan att någon lyfter ett ögonbry.
Nämligen den sjuka tanken att invandrare inte kan vara borgerliga, de är Onkel Toms, det är en styggelse mot deras natur, House Broken, att de endast ikläder sig en roll för att få makt från sina härskare.
Det är egentligen samma sjuka tanke som SD och andra islamofober drar om muslimer, nämligen tanken att muslimer inte kan vara demokrater, de ljuger endast för att lura och få makt från härskarna, Taqiyya. Något vi kan enas om är ren rasism, då måste väl samma logik mot borgerliga invandrare vara detsamma.
Det är intressant hur Kalle helt fritt kan välja mellan att vara höger eller vänster, förortskämpe eller radhuskramare. Utan att någon fråntar honom hans person och hans val, medan Karim endast kan ha en politisk åsikt, för han är av sin etnicitet bunden till en politisk åsikt, allt annat är en styggelse mot hans natur.
Det gör att antalet personer som orkar trots allt detta att fortsätta engagera sig genom hela den politiska hierarkin ganska få. Då blir antalet personer som har potential att bli ministermaterial ganska få.
Ibland ljuger jag till de ungdomar som hör av sig, jag säger att det går över, släpp det, gladast vinner, kämpa på och lycka till på nästa kampanj. Ibland säger jag sanningen, det kommer bli värre, för varje insändare, för varje åsikt, för varje nytt uppdrag så kommer det bli mer och det kommer anses vara mer legitimt att ta ifrån dig din person ”Husblatte” ju högre du når. Men du behövs ändå, du får inte sluta.
Det som gör mig ledsen är inte att jag som rikspolitiker får ta dessa rasistiska tillmälen, jag får 58 000 i månaden och vansinnigt mycket medialt utrymme och makt för att ta det.. Det ingår några hotbrev, rasister och vänsterextremister – samt mer hat än kärlek i jobbeskrivningen som riksdagsledamot.
Det som gör mig ledsen är att nästa generation beslutsfattare faller av en efter en, någon orkar inte, den andra hittar bättre prioriteringar – i ett samhällsklimat där en minsta felsägning OM invandrare kan få krigsrubriker i media, men när ren avsiktlig rasism riktas från etablerade politiska företrädare från vänster MOT invandrade 17-åringar som valt att engagera sig demokratiskt tas med en axelryckning.
Det ironiska är att det ofta är samma personer som skriver och skriker sig varma om invandrares representation inom politiken som kastar de första och största stenarna.
Somar Al Naher, Borgarrådssekreterare (S) Stockholm stad. Ledarskribent på den socialdemokratiska tidningen Tro & Politik
När politiska partier vill bredda sig och attrahera nya grupper av inrikes födda väljare så väljer man att plocka in folk baserat på deras geografiska anknytning och yrkesroll. Men när partier vill locka invandrarröster så går man direkt på representativitet baserat på religion. När valdes en inrikes född svensk in i en partistyrelse någon gång enbart för att den var kristen?
Jag kan lova dig att stora väljargrupper skulle vara mer benägna och rösta på ett politiskt parti om de kanske hade någon som representerade den stora grupp egenföretagare som sliter och gnetar i taxibilar, livs och korvkiosker. Någon som vet hur det känns att komma som vuxen till ett land och börja om med att starta småföretag, tampas med svensk kommunal byråkrati.
De som varken har ett fack eller en stor näringslivsorgansiation. De som inte täcks av LAS, arbetstidsskydd och OB. De som bryter sina ryggar i taxibilar, de som förlorat känseln av att bränna sig så ofta på hamburgerspisen, de som slitit ut axeln av att baka sin första pizza 10:00 och den sista 22:00, varje dag – varje helg – varje jul.
Jag kan lova dig att stora väljargrupper skulle vara mer benägna och rösta på ett politiskt parti om de kanske hade någon som representerade den stora grupp som växt upp i våra förorter, i utanförskap och socialbidrag, pluggat häcken av sig från grundskolan till Karolinska Institutet, som blivit läkare och tandläkare, ingenjörer och andra akademiker.
Denna grupp kanske behöver någon som vet hur det känns att försöka få livspusslet att gå ihop, samtidigt som man försöker tampas med en familj som kulturellt fortfarande är kvar i mellanöstern. När du som framgångsrik professionell och ung är tvungen att vara den duktiga som visar framfötterna på jobbet samtidigt som du tvingas till ett annat jobb. Nämligen att vara familjens egna tolk, advokat och lots. Denna grupp av livs levande bevis på den svenska drömmen och den svenska klassresan, behöver kanske också representeras i någon partistyrelse?
Men, nej, i partiernas analys går invandrarens röst går självklart till den som har störst hatt i den lokala moskén, medan de andra, de civiliserade, de röstar ju efter plånbok, yrke och geografi. Invandrares politiska intellekt reduceras till att endast kunna ”Följa John”, där John är din lokala imam.
Rasism är vad den tanken är, ren rasism.
Det tjatas från ett visst politiskt håll att vi behöver fler enkla jobb, eller från annat håll att vi behöver tex minska invandringen för att det finns för få enkla jobb.
Tacka vet man smarta forskare som Michael Tåhlin på SOFI (Stockholm universitets institut för social forskning) som kollat upp detta. Reslutatet (som har lämnats till samtliga partier i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen) .
1974 hade runt 47 procent av arbetstagarna endast grundskoleutbildning och 60 procent av jobben krävde endast grundskoleutbildning. Idag har endast 8% av arbetstagarna en grundskoleutbildning och medan 28% av jobben endast kräver gymnasieutbildning, det finns ett överskott på enkla jobb.
Alltså är inte problemet att det finns för få enkla jobb, eller för den delen att folk inte har tillräckligt hög utbildning för att ta de ”enklare” jobben.
Samtidigt vet vi att det finns en enorm arbetskraftsbrist bland ”avancerade” jobb. Problemet med Sverige är alltså att människor pluggar länge och till saker som inte ger jobb, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter människor som är programmerare, läkare, sjuksköterskor, jurister, ingenjörer etc etc.
Men istället väljer folk att plugga genusjournalistisk med inriktning på hälsopedagogik på Södertörn, något som det finns ungefär noll efterfrågan på hos arbetsmarknaden. Dessa personer går ut på arbetsmarknaden och tränger undan de med endast gymnasieutbildning, varpå de med endast gymnasieutbildning sätter sig i kassan på ICA och tränger undan de med endast grundskoleutbildning. Enligt Svenskt Näringsliv misslyckas var fjärde rekrytering för att man inte hittar den kompetens som efterfrågas.
Med andra ord måste vi ha fler ”avancerade jobb”, samt skruva till detta läckande såll som kallas högre utbildning så att högskolorna inte examinerar 100 samhällsvetare på varje samhällsbärare.
Denna myt kommer i olika former, tex att arbetslösheten bara 6 procent på Perssons tid, eller att arbetslösheten aldrig varit såhär hög, eller att man måste gå tillbaka till 30-talet för att hitta en tid med sådan hög arbetslöshet.
Såklart är allt rena lögner från Socialdemokratiskt håll, denna gång bjuder jag t.o.m på jättestor en graf i 3D:
Källa SCB AKU
Detta borde självklar även sättas in i ett kontext, 2005 var ett glatt år, ekonomin var positiv och vi hade massor av tillväxt, men jobben syntes inte till. Miljöpartiet fick Göran Persson att införa friåret samtidigt som konjunkturen glatt hoppade uppåt.
Happy Happy times 2005 (Källa: Konjunkturinstitutet)
Alltså var arbetslösheten i Sverige högre 2005 (och delar av 2006) än under denna djupa och långvariga kris som har svept över Världen. Socialdemokraterna hade alltså sämre siffror än oss under högkonjunkturen 2005 än vi har under lågkonjunkturen, mitt i krisen, bland varselvågen 2012. Pinsamt är bara förnamnet.
– Sverige har EU:s lägsta andel av arbetslösa som varit utan jobb mer än ett år. (Källa: Eurostat LFS)
– Sveriges inkomstklyftor har minskat sedan 2010. (Källa: SCB FACIT)
– Barnfattigdomen är lägre i Stockholm än i Malmö och Göteborg. (Källa: Rädda Barnen)
Barnfattigdom i storstäderna
Mellan 2007-2010 är minskade de rikaste 10 procenten mest sin inkomst. (Källa SCB HEK)
– Sedan 2010 har alla inkomstgruppet ökat sin inkomst, däremot har de allra rikaste ökat minst. (Källa SCB FASIT)
En vanligt förekommande Avpixlat-troll-kommentar
Myten är väldigt enkel, det kom 111 000 invandrare förra året som kommer sluka massvis med resurser för att integreras.
Att 111 090 personer fick uppehållsttillstånd/uppehållsrätt stämmer, men vilka inkluderas i denna siffra? Jo, adopterade, EU-medborgare, studenter, kärleksinvandrare, arbetskraftsinvandrare och till sist asyl- och kvotflyktingar. Går verkligen alla dessa 111.000 människor in i bidrag? Nja, låt oss bryta ner siffrorna:
Studerande: 7 707 (varav 615 anhöriga)
Dessa personer både betalar för sin utbildning och sitt uppehälle medan de pluggar på Sveriges universitet och högskolor. Dessa är inte bidragsberättigade.
Arbetsmarknadsinvandring: 29 615 (varav 9679 anhöriga)
Denna grupp har ett jobb i Sverige redan innan de satt sin fot här. Inte nog med att de inte är berättigade till bidrag, de blir utvisade om de blir arbetslösa. Här är den största gruppen Thailändare som kommer till Sverige över sommaren för feriearbete, därefter kommer dataspecialister från Indien och Kina som är här mer varaktigt.
EU-medborgare: 25 501
Detta är personer som bott i Sverige i längre än 3 månader eller planerar att göra det längre än tre månader. Inte nog med att du måste försörja dig själv, du måste försörja dig själv genom arbete och om du inte gör det efter sex månader så kan migrationsverket kräva att du bevisar ditt aktiva jobbsökande.
Anhöriga och Adoptivbarn: 30 862 (varav 7897 anhöriga till flyktingar som anlänt inom 2 år)
64% av denna grupp är sk ”Kärleksinvandring”, nämligen att man är nygift med personen i fråga varav den största gruppen är Thailändare. Dessa personer har rätt till att få bidrag. I snitt brukar 1/3 av denna grupp går rakt in i försörjningsstöd, vilket är ungefär 10 287 personer.
Asyl och Flyktingar: 17 405 (varav 6 470 konventions och kvotflyktingar).
Denna grupp är berättigade till bidrag, då ska vi komma ihåg att det en exceptionellt stor siffra detta år, om vi skulle jämfört det med tex 2010 eller 2011 så var denna siffra runt 12 000 personer. En annan viktig sak att notera är att SD är FÖR invandring av konventions- och kvotflyktingar.
Resultatet:
Viktigt att ha med sig är att gruppen bidragsförsörjda minskar från och med invandringen med ungefär 10% om året.
Källa: Migrationsverket
”Vår generation kommer att flippa ur” kunde vi läsa idag på Aftonbladet Kultur. Alice Bratthammar och Amanda Ivanović, födda år 1995, gav idag sina ”vittnesmål” om hur det känns att vara ung i Angered år 2013.
Dessa två lärjungar till av Aftonbladet prisade Johannes ”pepparkakskränkt-poet” Anyuru kommer från Angeredsgymnasiet vilket gör texten extra viktig för mig. Angereds socialtjänst har sedan jag kom till Sverige varit mina föräldrar. De har sett till att jag har haft mat i magen, kläder på ryggen och tak över huvudet. Från tre till nitton år gammal, har samma samhällsinstution som många av dessa kravalldeltagare lever på, gett mig möjlighet att vara där jag är idag. Därför blir detta ”jag-bränner-ner-egendom-för-vi-har-ingen-lokal” dokument knappast imponerande.
Jag är inte infödd i den svenska medelklassen, som köper den lögn som försöker spridas via kultursidorna. Ni kan inte plocka sympatipoäng på min okunskap, jag har sett våra förorter, jag har börjat skolan i dem, jag har växt upp i dem och jag hatar dem. Jag kommer ägna hela min politiska kraft till få fler människor att göra samma resa som jag därifrån. Men det dessa kravalligister måste förstå är att denna resa går ej att få snålskjuts på. Du måste ta dig själv i kragen och anstränga dig tio gånger mer än den där innerstadsungen för att ta dig därifrån. Din framtid i förorten kommer knappast bli bättre av att du bränner ner innerstaden.
Aldrig någonsin har Sverige varit rikare än idag, aldrig någonsin har de allra fattigaste haft det bättre i vårt samhälle än idag. Hur väljer dessa ungdomar att utnyttja denna frihet och möjlighet som miljontals människor jobbar ihop dagligen? Jo, de deltar i upplopp, förstör och skrämmer upp omgivningen. Men det värsta är, att de förväntar sig att omvärlden ska tycka synd om dem.
För det första, ni är inte unika, tro inte att de ni gör – aldrig har gjorts förr, att vad ni genomlider – har ingen genomlidit förr. Ni är inte unika, tvärtom, ni är väldigt förutsägbara. bara för att du har en jäkla smartphone och kan göra facebookgrupper betyder det inte att ni är någon gyllene generation. Låt mig dra några exempel för att få ner er på jorden:
Berzelii-kravallerna 1951 då ungdomar samlades i Berzelliparken efter att ha varit ute och roat sig. Kravallerna växte gradvis i styrka under ett antal kvällar efter att polisen gripit misstänkta brottslingar den 20 juli. När anhängare till dessa senare samma vecka kom till parken sände polisen en större styrka som röjde upp i området. Ytterligare ett par stökiga nätter, med gradvis fler och fler deltagare, samt en motsvarad upptrappning från polisens sida och medias uppmärksamhet. Kulmen kom den 26 augusti med polis från fem städer inkallade och dessutom militärpolis, som ställdes mot ca 3 000 civila. Då händelserna senare analyserades kom man till slutsatsen att kravallerna orsakats av flera anledningar, bl.a. en rådande polisstrejk med avsevärt minskad bemanning som följd, men också bristen på sysselsättning för sommarlediga ungdomar.
Vita pursvenska ungdomar vet tydligen också hur man kunde ordna till kravaller (för er SD-troll där ute som skyller kravallerna på invandring), och till skillnad från 90-talisternas kravaller (där 90 procent av tiden gick ut på att stå och kolla in sin facebookfeed) krävdes det fucking jävla militärpolis för att få ordning på torpet.
Hötorgskravallerna ägde rum i augusti 1965 på Hötorget i Stockholm. Dagen för kravallerna samlades flera hundra mods på Hötorget för att umgås. De flesta hade tagit tunnelbanan bort från förorten och ungdomsgården till centrum. Polisen uppfattade situationen som störande av allmän ordning och konstaplar skickades ut för att upplösa folksamlingen. Modsen vägrade flytta på sig och omfattande kravaller utbröt. Flera skyltfönster krossades och bränder anlades på gatan.
Hur självupptagen måste man vara för att tro att man är den första generationen som kravlat ut ur förorten för att åka in till stan och ställa upp med djävulskap? Vad sägs om att göra som resten av folk som inte drar benen efter sig, och ta en taxi ut ur förorten till den nya fräsha bostadsrätten i innerstan med en ordentlig examen eller anställningsbevis i handen? Ska det vara så mycket begärt i ett land med gratis undervisning ända upp till doktorstiteln?
Heta linjen-kravallerna. Fredagen den 17 september 1982 samlades 1000-1500 ungdomar i och omkring Rålambshovsparken i Stockholm efter att ha stämt träff på ett femtontal kända Heta Linjen-nummer*. Till parken anlände då ett 50-tal poliser. Det uppstod kravaller med bland annat stenkastning och fyra poliser skadades. Kommissarie Kjell Andersson uttalade i samband med detta att Heta Linjen måste stoppas om flera upplopp uppstod, och Televerket uppgavs redan vara i färd med att stänga ned linjerna.
* Heta-linjen var om man ringde ett nummer som ännu var vakant så blev det automatiskt ett gruppsamtal om någon annan ringde det nr:et
Ungdomar 1982 hade nästintill obefintliga möjligheter att kommunicera, de lyckas ”hacka” en statlig myndighet för att kunna gruppkonversera och drar till med en fet fest och kravaller mitt i stan. 90-talister däremot får kommunkationsmedel nertryckta i handen med oändliga metoder och former för interaktion med hela världen, ett oändligt bibliotek av information och kunskap, vad väljer du och göra? Att beskylla samhället för dina tillkortakommanden.
Vad sägs om att surfa in på Khan Academy och lära dig matte? Eller till Codeacademy och lära dig programmera? Du har alla möjligheter i världen att ta dig ut ur utanförskap, och var inte orolig, du är fantastisk, du är en stjärna och du kan själv.
För det andra, tro aldrig, aldrig att du på något sätt är språkrör för antingen människor som bor i utanförskap eller för den delen din generation. Din generation, precis som flesta av dina grannar, precis som alla tidigare generationer är hårt arbetande, hårt studerande, motiverande och fantastiska individer. Det är på deras axlar detta samhälle står på och kommer stå på. Gör aldrig misstaget att föra deras talan om det är dynga du ska sprida.
Känner du dig förbisedd? Känner du att ”omvärlden” inte ser dina problem? Men ursäkta att folk har svårt att ta ert Canada Goose-beklädda smartphonebestyckade gnäll på allvar, de är faktiskt fullt upptagna med att jobba och betala för den skolgång ni väljer att skolka ifrån.
