Andreas Cervenka på SvD Näringsliv vill dra sitt strå i flyktingdebatten och drar till med det sista nödargumentet i svensk flyktingdebatt – när kalkylerna med Schyffertonomics synats, när argumenten om pizza och sushi tagit slut,  då drar man det ultimata kortet.

Zlatan.

Zlatan Ibrahimovic som är född 1981 i Malmö, har aldrig invandrat till Sverige – men används flitigt som ett argument till varför Sverige ska behålla ett status quo på 2005 års flyktingpolitik. Trots att Zlatan knappast är en konsekvens av den.

Arbetskraftsinvandrare

Ibrahimovics föräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 70-talet i en tid då Sverige knappt hade några flyktingar. Vad Zlatan har för relevans för svensk flyktingpolitik är bortom mitt förstånd. Cervenka ondgör sig över kalkylter kring invandring och hur Zlatans familj en gång tillhörde en ”kostnadspost”. Vilket är fullständig lögn. Fram till slutet på 70-talet hade denna form av invandring högre sysselsättningsgrad än svenskar.

Detta blir ännu mer bisarrt med tanke på hur de mest ivriga förespråkarna av status quo i invandringspolitiken från vänster är de som vill ha den mest restriktiva arbetskraftsinvandringen. Facket utvisar med gott samvete arbetskraftsinvandrare som råkar tjäna 100 kr mindre än vad de anser vara rimligt. Trots höstens nya restriktiva vändning inom svensk flyktingpolitk har ju arbetskraftsinvandringen lämnats orörd. Rapporter från Migrationsverket vittnar snarare om ett nästintill totalstopp för arbetskraftsinvandring pga arbetsbördan av flyktingar.

Kanske menar de att vi måste maximera vår andel av alla världens barn för att någon av dem faktiskt kan vara en riktig stjärna. Om det är deras mening så bör vi ju även beakta vårt misslyckande – och hur dåligt vårt migrationssystem är för detta skäl. Asylskäl är ju plötsligt ett hinder. Tänk alla Ronaldos, Messi, Suárez och Iniesta som kunde fötts i Sverige om vi hade haft om hela världens föräldrar bosatta här.

När får man sluta vara era eviga invandrare?

Eller så är den superassimilerade Zlatan bara tillräckligt exotiskt för dem, som får uppgiften att bära och ärva sitt invandrarskap. Detta skapar många frågetecken för mig. Kommer mitt framtida barn med sin svenskfödda mamma att vara en invandrare i Cervenkas ögon? Om mitt barn lyckas i livet, kommer hon eller han att användas som slagträ för Cervenkas politiska agenda? Jag som kom till Sverige under Luciabeslutet, är det då tack vare den policyn som mina barns eventuella framgång attribueras? Är Zlatan svensk och svenskfödd ibland medan han är resultatet av din ideologiska övertygelse när det passar dig politiskt?

Kommer mina barn och barnbarn någonsin få slippa vara Andreas Cervenkas eviga invandrare?

PS. Cervenka spekulerar i artikeln kring om den nuvarande flyktinginvandringen verkligen är en kostnad. Spekulation behövs ej då finansdepartementets långtidsutredning redan räknat på det, dock har de använt svenska kronor som mått och inte antal pizzor och Netflixabbonemang.