Blatteräkning med Dagens Arena.

Dagens Arena har kommit fram till att endast 4 av landets 290 kommundirektörer har utländskt klingande namn, men i artikeln skriver de utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund är den statistiska definitionen på att antingen du eller om båda dina föräldrar är födda utomlands. Men någon sådan faktainsamling har inte Dagens Arena gjort, utan de har endast tittat på namnen (!).

I artikeln väljer de ofrivilligt att illustrera hur korkat det blir när man endast jagar yttre markörer i politiken. De väljer att intervjua en politiker från Södertälje, en kommun som vars högsta chef inte har ett utländskt klingande namn. Vad denne politiker har med artikeln att göra är oklart, personen i fråga har aldrig utsett en kommundirektör. Men han har ett utländskt klingande namn. Allt detta såklart i någon form identitetspolitisk kontext att öka integrationen av invandrare.

Därmed så har man i jakt efter exotisk markör helt missat att utreda vad tex kommuner som har en chef med utländskt bakgrund kan ha gjort annorlunda.

Fram till bara några år sedan var jag den enda med utländsk bakgrund som hette Bali, däremot fanns det 40 andra svenskar med Bali som efternamn. Hade jag ett utländskt klingande efternamn då? Min mamma heter Sara, är det utländskt nog?

När får Bali bli en inhemskt klingande namn? Var inte tillsättandet av min mamma Sara som enhetschef för hemtjänsten en seger för integrationen? Inte enligt Dagens Arena, namnet var inte exotiskt nog.

När jag ser lille Svante, min brorson, som idag bara är några år gammal, så blir jag konfunderad. Om några år med sitt honungsblonda hår kommer han räknas som en vit priviligerad man, kommer man tro honom när han berättar att hans far kom som ensamkommande, blev jagad av rasister, avvisad av vakter på nattklubben, tog sig in på Handelshögskolan från ett liv på existensminimum? Hur räknar Dagens Arena in detta?

Denna vanvettiga pinnjakt på antalet tillräckligt exotiska namn peakar någonstans när man tittar på Dagens Arenas egna kontaktsida, där endast en av tretton journalister har ”utländskt klingande namn”.